Man undrar ibland om allt som hörs på plattan var meningen att låta så. Ibland hörs misstag, mummel i bakgrunden och udda ljud. Särskilt om man lyssnar med hörlurar. Här kommer mina favoritmisstag.

Förr i tiden var det inte alltid så lätt att få bort missljud och ljud som läckte in i mikrofonen i inspelningsstudion. Det finns exempel på inspelningar hos både Beatles och Rolling Stones där den uppmärksamme lyssnaren hör prat i bakgrunden. Det finns andra exempel där sångaren varit osäker på texten och mumlat igenom någon versrad likt Björn Skifs klassiska schlagermiss i 1978 års Det blir alltid värre framåt natten. Av någon anledning har mumlandet behållits på vissa skivinspelningar.

 

Elektronisk risk

Om hoppar fram i musikhistorien till användandet av synthesizer finner vi också här källor till ”icke-kontrollerbart ljud”. Redan den gamla synträven Jean-Michel Jarre påpekade charmen med att använda analoga syntar framför digitala. De analoga var inte alltid tillförlitliga vad gäller exempelvis pitch (glidande kunna variera tonhöjd). En viss tonhöjdsvariation kanske var som behövdes för att syntljuden skulle upplevas som ”mänskliga” i någon mening och inte bara slaviskt perfekta och exakta. Man kanske också råkar trycka på fel tangent eller programmera fel ljud till melodin. Men det låter ballt! Det är då vi pratar om ”happy accidents”.

 

Det samplade beatets möjligheter

Under 80-talet gav rytmmaskinen och samplern nya möjligheter till olyckliga ljud eller effekter.1986 var hiphop-producenten Marley Marl namnet alla pratade om. Mannen bakom soundet på Biz Markie, Big Daddy Kane m fl i The Juice Crew gav ut sina plattor på skivetiketten Cold Chillin’. Under en vecka 1986 lyckades Marley få fram ett trumbeat som kom att imiteras och plagieras på bred front.

Marley hade samplat Honey Drippers Impeach the President, som han hade fått på singel av Aaron Fuchs för ett tidigare produktionsjobb på etiketten Tuff City. Marley samplade trummorna – bas och virvel – på sin sampler Korg SDD-2000. Han kopplade ihop samplern med Rolands klassiska trummaskin TR808. Trummaskinen triggade samplern och ovanpå detta las 808’s karaktäristika hi-hats.

Detta beat använde Marley först på MC Shans The Bridge, som blev en stor hit och triggade en av 80-talets största rapbattles mellan rapparna MC Shan och KRS-one i BDP. Det handlade egentligen om varifrån hip hopen kom. BDP menade att det var South Bronx, medan MC Shan försökte sätta Queens på kartan.

Tillbaks till beatet. Marley använde det inte enbart för MC Shan, utan då det låg färdigprogrammerat i samplern nyttjade han det även till Eric B & Rakims Eric B is President samt Biz Markies Make the Music with Your Mouth Biz. (Det ska finnas ytterligare en Marley Marl-produktion med detta beat från denna magiska vecka, men Marley har varken velat avslöja artist eller ge ut låten…)

Som ett led i BDP’s dissande av MC Shan släpptes The Bridge is Over, som också den bygger på Marleys trummor. Enligt Marley glömde han en tape med trummorna efter en radiosändning hos Mr Magic och att BDP därefter snodde trummorna från det bandet…Vem vet, det är i alla fall samma trummor.

MC Shan Marley Marl BDP battle

Över till Bronx. I studion A&R Recordings får KRS-One från BDP hjälp att sätta samman The Bridge is Over – svaret på MC Shans monsterhit. Han anlitar Ced Gee från Ultramagnetic MC’s som tycks vara den enda killen med en E-MU SP-12-sampler i Bronx. Ced Gee tar beatet från Eric B is President (enligt KRS-One) medan KRS-One plinkar fram en busenkel pianoslinga som sägs vara inspirerad från en basgång från Super Cat, (men som egentligen är en klassisk gammal reggaebasgång enligt mig). Över detta rappar KRS-One frenetiskt i en enda tagning. Boom. Ut med låten bara. Ingen tid att spilla i eran av battleraps. Raptexten klargör en gång för alla:

”Manhattan keeps on making it, Brooklyn keeps on taking it
Bronx keeps creating it, and Queens keeps on faking it”

Över till Bed-Stuy, Brooklyn. På skivbolaget First Priority släpptes under slutet av 80-talet en rad funkiga raptolvor MC Lyte och Audio Two under ledning av skivbolagsbossen Nat Robinson. Audio Two, som bestod av rapparen Milk D och DJ:n Gizmo, tog hjälp av Daddy-O från rapgruppen Stetsasonic till deras Top Billin’.

Kom till saken, säger ni, handlar inte det här inlägget om misstag? Jo, eftersom Marley Marl hade satt ihop det fetaste beatet i New York ville förstås Audio Two använda detta till sin nya låt. Gizmo försökte likt Marley att programmerade sin sampler utifrån Impeach the President, men lyckades på något sätt strula till bastrumman så att beatet blev otroligt skruvat, med följden att virveln endast hörs på taktslag 4 och 8, med vissa variationer. Efter avstämning med Daddy-O valdes att behålla det udda beatet, som därmed skilde sig från mängden.

Låten blev en ”One-hit-wonder” för gruppen, men beatet lever vidare. Mary J. Blige använde det på sin tidiga listetta Real Love, där beatet gav soulsångerskan ett härligt sväng till ett sound a’ la 1992. Souldivan t o m med snodde de glatt ekande ropen ”Go Brooklyn!”.

 

Belgisk signalspaning

Över till Bryssel. Belgien är ett ju favoritland här på Skivbacken, som ni märkt. Från huvudstaden kommer syntgruppen och tillika flaggskeppet Front 242, som i princip satte standarden för Electronic Body Music på 80-talet. Gruppen har ett hårt militärriskt sound, präglat av oerhört mycket trummaskinbeats, samplade röster och rytmljud till mörka syntljud. Front 242 kallar sig egentligen inte musiker. De är mer programmerare. 1988 släppte gruppen LP:n Front by Front som blev en stor framgång försäljningsmässigt och som innehåller spåret Circling Overland.

På något sätt råkade gruppen lägga en tom-tom (hängpuka) som beat istället för sedvanlig kick/snare-kombination. Man tyckte det lät coolt och behöll fadäsen. Valet gör att låten faktiskt får en mer suggestiv ljudmatta bakom texten om militär luftspaning :

”1-1-2029, West Europe, midnight
Invisible and silent, circling overland
Scanning, taping, filing, instantly checking
Every human, car and plane of the quarters we survey”

Det här var några smakprov på misstag som jag hittat. Har ni läsare andra exempel? Dela med er! Jag kommer skriva om andra musikhistoriska misstag som gett upphov till helt nya musikgenres, så höll ögonen öppna!

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *