Här kommer topp 5 låtar med sjungande skådisar. Hur gör man då en sådan lista i dessa tider när var och varannan skådis spelar in låtar och när gemene popsångare ska medverka på vita duken? Jag tänker istället på ett gäng gamla klassiska manliga skådisar som medverkat på låtar av framförallt en anledning – de har en grym röst! Och då menar jag inte sångröst.

Vissa har inte sångförmåga överhuvudtaget. Det handlar istället om att prata på  en skivinspelning därför man har en så mörk och mäktig röst så man skulle kunna sälja vilka produkter som helst i en TV- eller radioreklam. Ni vet det där rösten i reklamen som få fåtöljerna att vibrera i biosalongen innan filmen börjar.

 

Plats 5: Roger Moore – Where Does Love Go

Mr James Bond, Roger Moore, behöver väl ingen introduktion? På 60-talet när Sean Connery gestaltade agent 007, såg vi mest Roger Moore i tv-serien Helgonet, men 1965 spelade han in en singel som tycks vara en liten raritet. Mr Moore ställde sig frågan kärleken tar vägen, här i en Youtube-länk med lite dålig ljudkvalitet tyvärr.

 

Plats 4: Robert Mitchum ‎– Little Ole Wine Drinker Me

En av mina absoluta favorit-film-noir-skådisar är Robert ”Bob” Mitchum. Han spelade i fantastiska gamla rullar såsom Out of the Past, Night of the Hunter och Cape Fear (både i originalet och Martin Scorseses remake!). Den gamle boxaren hade inte bara en cool ”bad-boy”-stil, han hade även en grym röst och han kunde dessutom sjunga, inte bara prata. Han spelade faktiskt in tre album under sin karriär. Här hör vi honom i en härlig countrylåt från 1967.

 

Plats 3: Anthony Quinn – Life Itself Will Let You Know

Anthony Quinn skivbackenMexikofödde Tony Quinn, den gamle i klassikern Den gamle och havet och förstås Kanonerna på Navarone, en favoritkrigsfilm, hade en lagom utmärglad stämma. Han tog inte en ton. Han erkänner på videoklippet att han inte är en sångare utan det är mer ”en tanke” han vill förmedla. Han skojar med barnkören en smula genom att säga ”jag visste inte att jag hade så många barn”. Han faktiskt hade 13 st barn (med fem olika mammor) varav de flesta blev arvlösa vid Tonys död 2001. Denna singeln hittade jag på min vinyljakt i Bryssel i våras.

 

Plats 2: Anthony Quinn – I Love you, You Love Me

Även silverplatsen kniper Tony här i ett youtubeklipp (mycket bättre ljudkvalitet än Spotify!). på hur många sätt kan man säga “I love you“? Denna singeln hittade jag hemma hos mina föräldrar i helgen.

 

Plats 1: Bud Spencer – My Name is Zulu

Överlägsen segrare på denna lista är Bud Spencer. Det lite kraftige skådisen spelade in otaliga spagettiwesterns och actionkomedier med sin vapendragare Terence Hill. De båda italienarnas filmer är fortfarande kultförklarade och i Tyskland finns tydligen fortfarande många fans till skådespelarna. (www.budspencer.de). Bud hade sin storhetstid på 70-talet då han hann med 22 filmer totalt.

Bud Spencer My Name is ZuluBröderna Guido och Maurizio De Angelis stod för flertalet av soundtracken till Spencer och Hills filmer. Under artistnamnet Oliver Onions släppte bröderna singeln Cock a Doodle Doo med Bud Spencer 1978. På singelns B-sida hittar vi My Name is Zulu, som är en fantastiskt härlig space-disco-låt, en föregångare till 80-talets italo-disco där bröderna rattar loss på syntarnas oscillatorer. Ovanpå syntmattorna fraserar Bud Spencer fram korta uttryck med sammantaget oförstålig innebörd. Men han har ju en mäktig röst. Det räcker långt. Så långt att låten blir en personlig favorit i kategorin space-disco och vinnare på denna topplista.

 

2 comments on “Skådisar “sjunger”

  • Hmm, bra lista – Mitchum kunde gott ha gjort flera inspelningar än han gjorde (det går att hitta flera bra låtar från gamla singlar om man gräver djupt på nätet) och både Quinn och Spencer kom ju undan med äran i behåll. Roger Moore… pass, men lite kul är att han började faktiskt som fotomodell i herrklädesannonser där han blev upptäckt och värvad till “Helgonet”, så han hade i a f en förmåga att se möjligheter och prova olika vägar. Sen saknar jag däremot Lee Marvin morrande lågt i westernfilmlåten “Wandering Star” (YouTube…) i listan, ofta kopierad och ibland parodierad men aldrig överträffad.
    Och vart hamnade våra svenska skådespelarikoner Per Myrberg och Tor Isedal? Myrberg med “34:an” (alias amerikanska countrydängan “This ole house”), för att lyfta hans främsta inspelning av de få han tyvärr gjorde, och Isedal som både klarade att vara hyfsat elegant crooner i “Vad gör jag nu?” (alias “Et maintenant”, Gilbert Becaud sjöng väl originalet tror jag) – https://www.youtube.com/watch?v=aKlM-CTQUok – likaväl som att grymta fram en dödsdömd fånges fräna lamenterande vid galgen i “25 minuter kvar” (alias “25 minutes to go”, var det Johnny Cash som skrev den?) till strängtonerna av Chilo´s Hootennany Group (som även gjorde några singlar med en ung Robert Broberg) på en Karusell-EP från 60-talets mitt med de övriga titlarna utan Isedal; “På Arendorffs tid” (svensk låtförfattare var…?) och en luguber cover på “The Midnight Special” kallad “Stumpans död” om att vakna på totalt fel sida, och sista spåret med snygg stämsång á la Kingston Trio hette nog “En sommarkväll”, i a f ett nyckelord i texten ur ett dammigt minne. Titelspåret är som en film utan bild, men absolut den mest målande tolkningen av låten och skivans starkaste spår, jag lovar. Lysande sarkasm mot något skralt och anonymt rättssystem eller symbolik över tillvarons allmänna jäv…, om man har smak för sånt. Enligt baksidestexten kom den inspelningen till när bandet satt och jammade för att få skivan komplett men inte fick ihop det och ringde Isedal som nappade direkt på idén och satte den spikfast på en tagning. Okay, medges att detta var en slamkrypare bland skådis-låtar, en del skulle nog t o m tycka konstnärligt eftersom den vad jag vet aldrig spelats i radio och totalt glömts bort… som sagt, en smakfråga, mest dålig kanske :-D.

    Förresten… apropå vind i rostiga rör – multiartisten Tom Waits pendlar ju mellan att göra teatralisk musik och musikalisk teater, när han inte hoppar in i independent-filmer, så klart han ska med :-).

    Men Star Trek-stjärnorna William Shatner (“Captain Kirk”) och Leonard Nimoy (“Mr Spock”, R.I.P.) borde nog skippat försöken att bredda karriären med musik, ahem.

    • Lysande kunskaper, Hasse! Jag får skriva en svensk krönika i ämnet när jag grävt djupare i den inhemska låtskatten!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.