Hip-hopen startade i västra Bronx, New York City, 1973. Elfte augusti detta år anordnade DJ Kool Herc ett party tillsammans med sin syster Cindy i entréplanet på 1520 Sedgwick Avenue och detta är numera fastställt som hip-hopens födelsedatum, om man nu kan fastställa ett sådant.

Afrika Bambaataa Grandmaster Flash Kool Herc

De tre stora. Grandmaster Flash, Afrika Bambaataa och Kool Herc.

Om vi fokuserar på DJ-ing-elementet av hip-hopens fyra element – B-boying, DJ-ing, graffiti och MC-ing – kan vi konstatera att vad som ursprungligen utmärkte hip-hop-DJ-ing jämfört med andra typer av discjockeys var fenomenet att isolera ”break-beatet” på en skiva. Det vill säga att plocka russinet ur kakan. Istället för att spela en lång och stökig låt valde Kool Herc att enbart spela delen av låten där bara trummorna hörs. Det var framförallt i 70-talets funklåtar där det inte sällan ca ¾ in i låten ligger ett ”break”. Men även inom jazz, rock och andra musikstilar kan man hitta funkiga breaks. Det är den delan av låten där dansarna, the b-boys, blir som vildast på dansgolvet.

Kool Hercs rappare kom att bli Coke La Rock. Men vi får komma ihåg att i början var det inte riktigt tal om rapp så som vi upplever det idag. Då var det mest ”All the Ladies! Put your hands up!” “To the beat y’all!” osv. Och meddelanden typ: “Kan någon flytta den gröna Saaben utanför?” eller ”Andy, din mamma är i entrén”.

I maj 1974 håller Kool Herc ett party i Cedar Park i västra Bronx. Den unge, talangfulle DJ:n Grandmaster Flash från södra Bronx bestämmer sig för att gå dit att kolla, då ryktet om att Kool Herc fester hade börjat sprida sig. Flash vandrar genom ett Bronx med utbrända hyreshus. Han hör Kool Herc på två kvarters avstånd innan han ser honom. Babe Ruths The Mexican mullrar med en volym som får Flash att hissna. När Flash kommer fram till partyt får han bevittna hur Herc väljer ut breaket ur flera låtar som Flash känner igen med bl a James Brown och Aretha Franklin och klassiker som Jimmy Castor Bunch. Det här triggar Flash enormt och han bestämmer sig för att bli den bästa DJ:en i Bronx.

Vid sidan om Flash och Herc räknas förstås Afrika Bambaataa som den tredje urfadern till hip-hip-rörlelsen. Grundaren av Universal Zulu Nation, kom att regera parkfesterna i sydöstra Bronx med sin kolossalt stora skivsamling. Han utnämnde sig sig själv till Master of Records och använde sig av Jazzy Jay och hans kusin Red Alert som record boys, vars uppgift var att räcka över rätt platta vid rätt ögonblick.

Boogie Down Bronx

1977 var Bronx i princip indelat i följande territorier:

  • I södra Bronx höll Grandmaster Flash och hans rappare the Furious Three MC’s partyn
  • DJ Kool Herc regerade fortfarande västra Bronx
  • Afrika Bambaataa och hans Zulu Kings dominerade sydöstra Bronx
  • Uppe i norra Bronx styrde DJ Baron och DJ Breakout.

De tre stora – Bam, Flash och Bam – hade vid denna tidpunkt sina egna konkurrensfördelar:

  • Kool Herc hade den största och grymmaste ljudanläggningen. Den gick under namnet Herculoids Sound System. Herc var inte lika duktigt på att mixa som de andra, men han var först och han vann i DJ-battles genom ren volymeffekt.
  • Bambaataa hade den största skivsamlingen. Han hittade breakbeats i all musik: hans spelade Rolling Stones, Kraftwerk, Led Zeppelin, The Monkees, Dick Hyman, reggae, soca mm. Det resulterade i att hans DJ-sets ibland kunde upplevas som lite spretiga. Men ingen slog honom på fingrarna gällande kunskap om breaks. Han kunde spela den filippinska funkgruppen Please med Sing a Simple Song följt av ledmotivet från Rosa Pantern eller The Clapping Song. Hans skivsamling var störst.
  • Flash var bäst på att mixa, scratcha och ”cutting” (exempelvis genom att mixa in trumpetstötar i annan låt). Han var tight som attan och missade aldrig att droppa ett beat. Han uppfann inte scratchingen i sig dock, den bedriften är tillskriven Flash ”lärljunge” Grand Wizard Theodore.

Vilket party man skulle välja att gå på under denna period handlade mycket om vem som hade vilka plattor. Det fanns en knivskarp konkurrens om att äga de rätta break-plattorna. Kool Herc hade Bongo Rock och Flash hade plattor med Bob James. Bambaataa måste väl ha haft alla plattor.

Det fanns ändå en viss ömsesidig respekt mellan de tre stora – Flash fick The Mexican från Herc och Flash upptäckte själv Ralph McDonalds Sound of The Drum, även om de spionerade på varandra. En gång tog Flash på sig solbrillor och följde efter Bam till en skivaffär. Bam lurade dock Flash genom att köpa lite Hare Krishna-skivor…Bam å sin sida brukade kunna snappa upp på vilket skivbolag skivorna var släppta, genom att endast se färgen på etiketten. Polydor = rött, osv.

Afrika Bambaataa cover-up

Fler och fler upcoming DJ’s började bli nyfikna på vilka skivor Flash spelade varvid Flash till slut tröttnade på allt spionerande. Då han lagt ned en massa tid på att leta reda på de fetaste beatsen, var det tråkigt om andra DJ’s fick reda på det genom att spana på skivetiketten. Flash blev därför först med att tvätta bort originaletiketten. Han blötlade plattorna i sitt badkar över natten, och tog bort etiketten dagen efter. Han spelade de andra ett spratt genom att klistra på andra etiketter, från exempelvis usla Kare-Krishna-skivor.

Bam valde istället att tejpa över texten på skivetiketten med vita klisterlappar. Men Bams genialiska breaks gjorde att vissa av de plattor han spelade pressades upp i bootlegs för att mätta den uppkomna törstande marknaden på breaks.

Northern Soul

Var fenomenet med dolda originaletiketter på skivor enbart förekommande i Bronx? Sannolikt inte. Det torde ha funnits i varje DJ-kultur med hård skivkonkurrens. För vad handlar det om att vara DJ? 90% handlar om för det första att ha rätt platta och för det andra att kunna spela rätt platta i rätt ögonblick. Mixning i all ära. Har du inte rätt låtar, blir du snabbt utkonkurrerad.

I slutet av 60-talet uppstod en speciell subkultur i norra England som kom att kallas Northern Soul. Rörelsen började i Manchester men kom under 70-talet att centreras kring Wigan Casino i Wigan. Där spelade DJ’s uptempo-soul i stil med Tamla/Motown. Det kunde vara Motown-plattor som spelades men ofta var det andra artister som ville efterlikna Motown-soundet, men som aldrig slog igenom. Brittiska DJ’s började åka över till USA och plöja igenom loppisar efter bortglömda soulsinglar.

Wigan Casino Northern Soul

Northern Soul-kulturen handlade om att spela så obskyra singlar som möjligt, innan någon annan DJ hade hittat samma skiva. Det är alltså inte så att dansgolvet förväntar sig att höra några ”hits”, utan ju mer obskyrare och ej tidigare spelade låtar, desto mer ös hos danspubliken.

Liksom Bronx-DJ’s valde Northern-Soul-DJ’s att skyla skivetiketten, med antingen tipp-ex, klisterlappar eller att klista över nya etiketter, i syfte att vilseleda konkurrande DJ’s. Om kunskapen om de eftertraktade singlarna ändå kom ut på marknaden var det inte ovanligt att bootleg-kopior pressades upp. Låten var då allmän kännedom och då valde DJ:n att överge just den singeln till förmån för andra ännu ej kända låtar.

Från ghetto till världsturné

Hur gör DJ’s idag? Om man vill spela obskyra låtar så går det säkert alldeles utmärkt, om det är ett dansgolv som förväntar sig det. Idag finns dock smartphone-appen Shazam, som genom en 10-sekunders liveinspelning skapar ett spectrogram, ett fingeravtryck, och jämför detta med en databas på sisådär elva miljoner låtar. Om matchningen lyckas, returneras artist och låttitel. Shazam ingick häromåret ett samarbete med Beatport, vilket i varje fall borgar för att mycket elektronisk dansmusik kan detekteras via appen. ”Information wants to be free” för att använda en retroaktig cyberspace-klyscha.

Afrika Bambaataa redord collection

Afrika Bambaataas skivsamling

Vad hände med Afrika Bambaataas skivsamling då? Jo samlingen på ca 43 000 (!) skivor skänktes förra året till biblioteket på Cornell University i syfte att bedriva forskning på. Så är det med hiphop. Kulturen är så gammal att den är ämne för universitetsforskning. Det ryktas ju dessutom att det planeras ett hip-hop-museum i Bronx till 2017.

Under 2014 och 2015 reser DJ Shadow och Cut Chemist jorden runt och lirar plattor från Bambaataas skivsamling på en turné kallad Renegades of Rhythm Tour. Snacka om kulturgärning. Undrar vad de plattorna har varit med om? Men kan Shadow och Cut Chemist vara säkra på vad de lirar för låtar. Om klisterlapparna fortfarande döljer etiketten…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.