Förra gången jag skrev om varumärken handlade det om när italienska klädmärken och tyska gympadojjor blev attribut i inom hiphopen i mitten på 80-talet. (se Varumärken Del 1) Den här gången ska vi fokusera på bilmärken inom hiphopen.
Från Brooklyn, NYC, kommer den vita, judiska rapgruppen Beastie Boys bestående av rapparna MCA, Mike D och Ad-Rock. Gruppen började som ett punkband i början av 80-talet, men kom att experimentera med hiphopbeats på den skämtsamma singeln Cooky Puss, 1983. Efter några inledande tolvor på skivbolaget Def Jam släpper de debutalbumet Licenced to Ill hösten 1986. Här spränger de alla gränser på hur hiphop ska låta. De tre rapparna lägger skrikande rhymes till Rick Rubins 808-trummaskinbeats och samplade heavy-metal-riff. Albumet blev en fantastisk succé med över 10 miljoner sålda ex i USA och etta på Billboardlistan. Def Jam mjölkade ur hela sju singlar från albumet och Beasties blev stora i hela USA.
Men vad hade Mike D runt halsen på promotionbilderna för albumet? En Folkvagnssymbol?! Det såg ut som han ryckt loss den från en bilgrill och satt den på en silverkedja. Under Beasties framgångar 1986-1987 syntes Mike D i halssmycket för jämnan. Gruppens framgångar startade trenden att pilla bort bilmärkets emblem från folkabussar och folkor. Bilmärket fick utstå en sådan omfattande vandalism/habegär från ungdomsmassan att Volkswagen beslutade att ersätta utsatta bilägare med nya grillemblem. Och det var inte bara i USA som flugan uppstod, utan även i Europa. Brittiska Volkswagen skämtade till om med om fenomenet i en tidningsreklam. Och i Sverige. Ni som gick i högstadiet 1987 minns säkert att någon i hiphopklicken bar en VW-symbol runt halsen.
Men det var inte bara VW som blev utsatta för musiktrendens tjuverier. Även Mercedes Benz fick sina huv-loggor bortryckta av hiphoparna som ville bära emblemet med den inramade treuddsstjärnan runt halsen. Av någon anledning slutade Mercedes att har sin uppstickande symbol på främre motorhuven. Det sas att vid en kollision med djur eller oskyddade trafikanter skulle symbolen orsaka onödig skada. Vet inte om det är sant…
Men varför hade Mike D just Volkswagen? Valet av bilmärke var en protest mot övriga rappares gyllene bling-bling-kedjor med Mercedes-Benz-emblem. Rapparen Rakim hade en gyllene treuddsstjärna. Eric B & Rakim från Long Island bar så mycket glimrande guld runt sina halsar i slutet av 80-talet att de måste fått nackspärr. De visade stolt upp sina ”fat gold chains” på skivomslagen. Men de levererade också klassiska album: Paid in Full från 1987 framstår fortfarande som en av de mest banbrytande plattorna i genren.
Rapparen Big Daddy Kane från producenten Marley Marls gäng av MC:s, ”The Juice crew”, hade också en stor kärlek till tunga guldkedjor, som han köpte i Afrika. Kane och Rakim tävlade om MC-tronen under denna period (ca 1987-1992) som kom att kallas –”the golden age of hip hop” – som kan tolkas både musikaliskt och bildligt.
Vem visade upp både guldkedjor och vrålåk för att bevisa sina framgångar? Jo EPMD förstås. Rapparna Erick och Parrish hade kommit från ingenstans och sålt guld med sin debutpltatta Strictly Business 1988. De var inte sena att skryta om detta till transformerat groove från BT Express och stänk av P-funk på låten So Wat Cha Sayin från albumet Unfinished Business som kom året därpå:
“Droppin hits like I’m Housin, You Gots Ta Chill, and more
The proof is in the puddin (yo check the Billboard)
People round town talkin this and that
of how we sound like the R, and our music was wack
Dropped the album Strictly Business and you thought we was bold
Thirty days later, the LP went gold
So what you sayin”
EPMD:s skivomslag är taget av den brittiska fotografen Janette Beckman som tagit otal klassiska bilder på hiphopikoner under 80-talet. Här hänger Parrish Smith på sin Mercedez 300 SL medan Erick Sermon sitter på sin Chevrolet Camaro IROC-Z. När Soulcorners Mats Nileskär gjorde en intervju med EPMD beskrev han hur Parrish inte kunde låta bli att slita blicken från sin Benz som stod parkerad på andra sidan gatan. Ingen tvekan att visa upp sina framgångar genom polerade fordon.
Volkswagen goes Belgium
Över till Belgien. New Beat-rörelsen i slutet av 80-talet knyckte diverse attribut till sin subkultur. Förutom den klassiska smileysymbolen, som Acid House-scenen i sin tur hade tagit från superhjälteserien Watchmen, skulle det genuina New Beat-fanet också ha cykelbyxor, ovala små inramade foton på avlidna personer knyckta från gravstenar samt en Volkswagen-logga dinglades runt halsen. Snacka om udda kombination. Fascinationen för VW kan man undra om den kommer Beastie Boys eller någon annanstans.
Bakom flertalet av New Beat-musikens tolvor låg producenttrion Morton, Sherman och Bellucci, som egentligen hette Jo Casters, Herman Gillis och Roland Beelen. 1989 var slutfasen på den klassiska New Beat-rörelsen. Då släpptes ett av de absolut bästa albumen Neue Beat Collectione, som går för minst femhundringen på Discogs. Albumet inleds med ljudet att någon startar en folkabuss och kör iväg (parafras på Autobahn måhända) och den är utgiven på skivbolaget VW. På den här plattan har producentteamet utvecklat New Beat-soundet ytterligare: lite högre tempo och inbäddade vokala samplingar från brittiska dansplattor.
Det du, Robyn, och alla andra svenska artister som deltar i Volvos reklamkampanjer på TV, när finns en Volvologga att hänga kring halsen? Eller kommer det aldrig att bli ”inne”?