“I take your brain to another dimension!”
“Pay close attention!”
Vem minns inte de skanderande fraserna ur Prodigy gamla ravemonster Everybody is in the place? I början av 90-talet var det ravemusik som gällde. Dansmusik från framförallt England och Belgien fyllde dansgolven på illegala lagerlokalsfester runt om i Europa. Prodigy var en av de grupper som skapade de funkigaste och roligaste låtarna, sammankokade samplingar genialiskt uppbyggde av Liam Howlett, Prodigys musikaliska hjärna.
Prodigy var en av de få grupper som överlevde ravefesten från början av 90-talet och fortsatte generera dansmusik som kom att tilltala den bredda massan, på båda sidor om Atlanten. Men Prodigy var roligast i början. Gruppens två första plattor håller än idag.
Gruppen bestod förutom av Liam av de båda dansarna Leeroy Thornhill och Keith Flint samt MC:n Maxim. Inte förrän 1996 i Firestarter bestämde fick Keith chansen att sköta sången på en Prodigylåt i punkmanér. Keiths hårda sminkning i musikvideon skrämde slag på barnen, varför MTV fick spela på sena kvällar istället för på dagtid.
De som kännetecknade Prodigys sound var den fantastiska mixen av samplingar och ljud till breakbeats i högt tempo. Engelsmännen var ju vid den här tiden särskilt förtjusta i uppspeedade funkbreaks, till skillnad från belgarnas mer monotona trummaskinsdrivna beat.
Liam Howlett tvekade inte att sampla det som föll honom i. Ofta vokala snuttar från amerikansk rap men även från liveupptagningar från brittiska MC:s. Trumbeaten programmerades själv, men dessa utgjordes inte sällan av delar från andra dansplattor från 1988-1991. Liam hade fått sin musikalitet från sin pianoskolning och hans harmonier i samplingspusslet föll aldrig ur ramen.
Ultramagnetic MC:s
Över till Bronx. I hiphopens huvudstad nummer 1 hade Ultramagnetic MC:s släppt en av 1988 års bästa rapplattor – Critical Beatdown. Och då ska vi komma ihåg att 1988 var ett gyllene år. The Golden Age of Hip hop hade sin absoluta topp detta år.
Ultramagnetic MC:s bestod av rapparna Kool Keith och Ced-Gee samt två DJ:s TR Love och Moe Love. Gruppens hade en ny världsfrämmande och komplex rapstil till ultrafunkiga beats, ofta James Brown-breaks förstås (det var ju 1988). Bakom E-MU SP-12-samplern satt Ced Gee och inte bara loopade ljud, han klippte också upp dem på ett innovativt sätt, tillsammans med ljudteknikern Paul C (R.I.P.). De bägges kunskaper om samplern kompletterade varandra, vilket gjorde att gruppen kunde maxa samplerns funktionalitet.
Det var ju Ced-Gee som låg bakom 75% av samplingsprogrammeringen på BDP’s debutplatta Criminal Minded 1987, men han nämndes knappt på det skivomslaget för sin insats.
Ultramagnetic MC:s var och är ett favoritband för Prodigys Liam Howlett. Det är liksom det som är den röda tråden i detta inlägg. Liam tog inspiration från Ultramagnetic, skruvade upp tempot, programmerade hårdare beats och skapade på så sätt techno/rave/hardcore/big beats-historia från 1991 fram till idag. Prodigy har under 25 år byggt upp en trogen fanskara internationellt, även om de inte släpper plattor varje. De turnerar desto mer. Låt oss dyka in i Prodigys top 5 Ultramagnetic MC:s-ögonblick.
Out of Space (bygger på Critical Beatdown)
En av Prodigys tidiga hitlåtar var Out of Space. Mycket för den fantastisk sköna vokala reggaesamplingen från Max Romeos Lee Perry-producerade War ina Babylon. Det var ju inte helt ovanligt att sampla melodislingor och vokala ljud i halva hastigheten (sisådär 70 bpm) och körda beatet i 140 bpm. Musikvideon med häftiga danssteg och inklippta strutsar gick varm på MTV:s Partyzone. Kool Keith från låten Critical Beatdown:
“I take your brain to another dimension!”
“Pay close attention!”
Full Throttle (bygger på Break North)
“Were going in full throttle!
That ought to keep those fighters off our back”
För er Star Wars-fans känner säkert igen Luke Skywalkers citat ovan från Star Wars-filmen (Episod 4) från 1977. Ultramagnetic MC:s var först med att sampla det samt andra lösrykta fraser från -filmen i sin Break North, från albumet Critical Beatdown. Här pratar vi egentligen om andra generationens sampling (eller ”sample chain”), dvs någon samplar något som i sig är samplat.
Liam tog sannolikt från Ultramagnetic MC:s och inte från filmen i sig. I övrigt sparar inte Liam på krutet i Full Throttle – efter en inledande processad hihat (från Boney M?) släpper Liam loss syntar, pianoslingor och mera filmsamplingar i ett av höjdarspåren på Prodigys andra album Music for the Jilted Generation.
What Evil Lurks (bygger på A Chorus Line)
På samma EP som Everybody in the Place finner vi What Evil Lurks, med ett breakbeat från Tommy Roes 60-talsklassiker Sweat Pea. Prodigy börjar med lite brölande Madness-saxofon en mystik röst från Orson Wells (kung av röst och frasering!). Låten lånar därefter lite vokaler från Ultramagnetics mästerverk A Chorus Line, men platsar inte på något Prodigyalbum. På A Chorus Line gästrappar från Tim Dog, och låten är i sig söndersamlad av 90-talets brittiska dansmusiksakter.
Rock N Roll (bygger på Poppa Large (East Coast Mix))
“I roll and rock, rock and roll
Kicking up in a brainstorm”
Hösten 1994 har Sveriges Radio börjat sända P3 Live, där man under en timmes tid kunde åtnjuta livekonserter i etern. Som jag tidigare skrivit om här på bloggen finns det sannolikt bootlegproducenter som tagit P3:s sändningar rakt av och återutgett på CD. Lite därför som P3 började att lägga lite ”voice-over” på livesändningen för att minimera bootlegrisken.
1995 sändes Prodigys konsert från Kåren i Göteborg (1994-11-25), som jag spelade in på kassett. Prodigy körde en del låtar live som inte fanns med på några plattor, bland annat den lite slöare Rock N Roll. Låten bygger inledningsvis på ett trumbreak från Pleasures klassiska funklåt Bouncy Lady. Efter ytterligare åtta takter släpper Howlett på tyngre beats i form av Schoolly D’s 909-beats från P.S.K What Does it Mean? (Se Skivbackens Schoolly D-special)
Ovanpå allt ligger en en vokal sampling från Ultramagnetics låt Poppa Large från 1992 och som lök på laxen lirar Liam Howlett funkiga timbaler.
Poppa Large är en av Ultramagnetics absolut tyngsta och bästa låtar. Till James Brown-saxofoner och Jimmy McGriff-bas lägger Kool Keiths ett av sina tyngsta rap – ren poesi i lagom skrytsam anda med en frasering som hade fått Orson Welles att bli stolt.
Till sist
Liam Howlett gjorde en egen härlig DJ-mix av hiphop, big beats, funk, electro och elektronisk dansmusik som släpptes på CD 1999 – Prodigy Present The Dirtchamber Sessions Volume 1. Självklart finns Ultramagnetic med på den tillsammans Frankie Bones, Public Enemy och andra med ett funkigt hårt beats. En rekommenderad samling om man vill förstå varifrån Prodigy hämtar sin inspiration.